torsdagen den 10:e mars 2011

Det har varit en hel del tråkigheter här på slutet. Dels har jag var sjuk, men sen så har min fina, fina farfar gått bort samt att vi har en mycket god vän som blivit svårt sjuk:( Ibland känns det som om allt händer på samma gång... Att farfar gick bort har nästan varit väntat, 95 år blev han och har de sista åren bott på sjukhem pga av demens. Men även ifall tiden var inne, så känns det ändå inte rätt. Han var en så fin man, hade massor av vänner och var en otrolig historieberättare. Det känns så tråkigt nu när denna generation håller på att försvinna. De har ju hunnit uppleva så mycket och sett en helt otrolig utveckling av samhället. Tänk att minnas sin första biltur, hur det var vid världskrigen, när TV:n kom osv, osv.

Ett av hans största intresse var fiske och otaliga är de timmar som han varit på sjön. Fisk var även något han älskade att äta och började ofta dagen med sik och en panna potatis, kanske framför allt sen han blev änkeman:)

Här har vi en bild på hans sista båtfärd där han styrde själv. Vi hade varit ute på Snöan och var på väg in mot land, farfar och min syster med sambo och barn i ena båten och vi i den andra båten. Efter en liten stund la motorn av på farfars båt så det blev till att boxera, men han satt så nöjt och sken som en sol för så här bra hade båten aldrig gått:)







Jag kände en stor vemod idag när jag kom hem eftersom begravningen är i morgon. Jag vill verkligen inte, begravningar är så jobbiga att gå på...

Men så såg jag plötsligt att min hibiskus slagit ut under dagen med en så fin blomma och jag blev alldelens glad i hela kroppen. Tänk så lite det behövs:) Det som är lite extra roligt är att om det finns folk som har gröna fingrar så är mina kolsvarta, men nu har jag äntligen fått en blomma att blomma:) Visserligen ska jag vara fräck och klippa bort den redan idag för att ge den till våran sköldpadda. Hon kommer att bli så glad över sitt godis:) Det finns fler knoppar så förhoppningsvis kommer det mera:)



Hibiskusen står inte i någon vanlig kruka, utan i en gammal plåtburk som jag har satt tyg runt. Kul och rätt fint tycker jag:)






KRAM!

4 kommentarer:

Jenny sa...

Å. Vad tråkigt. Men härligt ändå att han var dig så kär. Många kramar, Jenny

Anonym sa...

Tråkigt att läsa att din farfar gått bort:( Tyvärr är ju livet så, men han verkar ändå ha levt ett långt och händelserikt liv.

Vilken roligt ide att klä in en plåtburk med tyg. Det tar jag nog med mig till mitt egna kök:)

/Malin H

Rockermom, Anneli sa...

Åh vad tråkigt att din farfar lämnat denna jord. Men jag kan garantera att han är på en bättre plats nu!
Kan han ha ett finger med i spelet på din fina blomma? Konstigare saker har ju hänt ;)

Jag minns att min morfar också åt mycket fisk och massor av potatis och han blev 90 år! Det kanske är hemligheten med att leva länge?!

Hoppas att saknaden inte är förstor och att det var en väldigt fin begravning!
Kramar till dig!

Anonym sa...

Vilken fin blomma du har. du har verkligen gröna fingrar med tanke hur vacker din blomma ser ut <3